707
är på väg till martin. shit vad svårt det är att hålla sig. det är så mycket vardag. det är så mycket vana. (det är så mycket lättare att inte sova ensam)
dessutom är det rätt kasst pga vi har det inte 100 ändå. och nu kan jag inte göra slut heller. jag hade liksom hoppats att vi skulle kunna vara kompisa plus råka ligga någon gång då och då plus sova ihop. men nu är det som vanligt. ska hålla på att pussas och sånt. och det vill jag egentligen inte. hm.
avtryck;
Trackback
