492
okej alltså livet hår för fort. jag hinner inte med. att åka bil med sandra gjorde ont, men inte så ont som jag hade trott. ångesten var redan max tror jag. när vi kom hem till martin gick vi och la oss. jag sa att jag inte ville kramas. låg på varsin sida av sängen istället. inte bara pga sandragrejen, utan för att jag kände att hade någon klämt på mig hade något kommit ut. antingen en spya eller tårar. har ju spytt av ångest tidigare och mår oftast bättre efteråt. jag var mer rädd för tårarna. för jag kände att hade jag börjat hade jag inte kunnat sluta.
under natten när samson la upp planer för framtiden och jag frös så jag skakade kröp jag in bredvid martin. så nära jag kunde komma.
på dagen åkte vi hem till hans mamma och han köpte lite godis och så låg vi i hans säng och kollade walking dead och jag kvävdes bara av ångest några få gånger. sen hade vi helt fantastiskt sex och kramades länge. han sa att han var rädd. att han kände sig så hjälplös när jag är sånhär. på kvällen åkte jag till lovisa i majorna och drack te i hennes säng i fem timmar. hon är så himla bra. hon sa att jag fick sova där men jag kände att jag behövde komma hem. var väl hemma vid halv två. hade svårt att sova. och nu sitter jag hos tandläkaren och ska träffa psyk. kul. är lite för trött.
