(din vän pessimisten)

är ute. klockan är för mycket. 

michelle och aron pratar. vill ha "5 min". 

jag känner mest

att jag vill hem. fast mich vill sova hos mig. när ska jag lära

mig ta ansvar för mig själv? när

hamnar jag i första rummet. orimligt. är vad. der är. orkar ej. vill hem

dova ensam. sånt.  

fick precis sms av michelle. "vill vara själv med dig snart". 

och jag vill vara själv med mig själv. j

hatar allt. livet :----)

imorgon åker jag till lund. sen vet jag lite mer om vad jag ska göra med hösten framtiden livet. 

ångest. hela tiden. för saker jag gör mest. självhat. kan inte ta kritik. kan ingenting. jag var visningsvärd igår. åt den snygga mäklaren. han pussade mig på kinden. idag ska jag också vara visningsvärd (även om jag egentligen skulle träffat carina. jag vågar inte säga nej och istället jobbar jag hela kvällarna)

ångest. hela tiden. 

det var fint på timmies födelsedag. vi drack finöl vid masthuggskyrkan.

har haft möte med högsta cheferna på företaget, so jag råkade boka in när jag var lite full (varför händer alltid sånt mig? varför hamnar jag alltid i så pinsamma situationer?)

vi träffade brittmaries familj. det är så sorgligt. allt med det är så sorgligt. 

jag hade en fin födelsedag. mamma hade lindat in lägenheten i paket. var på jobbet, fick blommor och champagne (1500-kronors, ärligt vad är det för jävla företag jag jobbat på egentligen?). träffade madde. vi UNNADE oss. kom hem hit, drack vin, skrattade. storebror kom och överraskade (egentligen hade dom tänkt ha överraskningsfest för mig. mina fina). var fel på bokningen, skrattade mest. träffade alla fina. det var så härligt att se dessa människor, och att veta att dom var där för min skull. eftersom att jag ogillar att fylla år så otroligt mycket styrde jag aldrig upp något ordentligt förrän bara några dagar innan. det blev middag med madde, max, felix, johanna, kristoffer, timmie och joel. karin var ju inlagd, lisa och amanda kunde inte, stina jobbade, storebror var sjuk osv. men det var lagom. träffade även snygg-max och det gänget sen. hamnade på villan och sen åkte jag och max hem hit när det stängde. det var ett så himla fint avslut. vi satt i sängen och drack ful-rosé och öl. vi drack upp allt vi hittade på mitt rum. lyssnade på kent och kramades. sen rökte vi gräs ut genom mitt fönster (sådär som jag och maddo brukade bete oss när vi var femton). blev extremt bänga. satt mest och fnissade hur länge som helst. och så sa max "har jag sagt till dig att du har ett underbart skratt?" och jag blev så glad. och så "vet du? jag skulle kunna dö nu. sittandes i din säng, lyssnandes på ditt fina skratt med håkan i bakgrunden. jag skulle kunna dö nu."

det var så fint. det var så himla fint. han som inte alls är en känslomänniska. och så sov vi nära nära nära hela natten. på morgonen hade vi bakishäng med girls. (båda tyckte att det kändes som att vi blivit påkörda av en buss). 

på kvällen åkte jag till timmie. det var lite släktkalasgrej och vi drack vin och öl och åt asgod mat och skrattade massor. lite senare kom michelle och vi tre hade bestämt oss för att det är vi som är nya järngänget, och vi skulle kötta. blev excet (för att det alltid blir det, herregud). jag hade en så FANTASTISK kväll. allvarligt, det var en av dom absolut roligaste kvällarna jag haft på länge. inget drama, ingen ångest, bara skratt och genuin glädje. dansade en del, pratade en del, drack en hel del. kvällen slutade med att vi åkte kundvagn och sen satt på marken (vi kände oss som fjorton hela tiden, det var löjligt) och bara skrattade i hundra år. jag hade ingen ångest dagen efter. lite sådär kemisk ångest ja, men inte det där "ånej varför gjorde jag så, varför var jag med den personen varför kan jag inte bete mig varför blir det alltid såhär". inget sånt. 

jobbade kväll på måndagen. 

träffade carina på tisdagen (herreGUD vad jag behövde det)

va och åt middag med familjen på onsdagen. puta madre och jätegod mat och så delade vi på en efterrätr sen.

åt middag med storebror i torsdags. det var hans födelsedagspresent till mig. vi var på solrosen och åt deras lasagne (som alltid). pratade i hundra år. jag fick en lång kvar när vi sågs och en lång kram när vi skildes åt. 

i fredags var jag hos lisa. jag åkte till henne efter jobbet och vi drack vin och åt sushi. pratade länge. det var fint att få träffa henne ordentligt en sista gång. 

FÖR: igår flyttade både storebror och lisa. dom ska börja plugga och det känns helt sjukt att inte ha dom i samma stad längre. 

jag fyllde ett usb-minne med bilder på mig och storebror, en länk till vårat favritklipp, en ljudfil, några låtar, smala sussie, E.T., en film på oss och ett dokument med orden "du är en av mina bästa vänner, min stora idol och så nära hjärtat". jag tejpade fast det och en studsboll och två tomtebloss på en lapp som jag la i hallen åt honom att hitta på morgonen. när jag vaknade hade han åkt. jag visste det, och det var också lite medvetet. jag hade inte orkat gå upp så tidigt för det första, men också att jag inte riktgt orkade gå upp och bli ledsen. 

nu är han borta.

stina kom hit och åt middag igår. vi lagade mat, bakade och drack vin. behövde det. det var så längesen vi sågs. på natten kom max hit. efter att stina hade gått. han hade varit ute. vi kramades länge och sov nära hela natten. idag har vi tittar på girls och andres och måns och myst i sängen och pratat lite om framtiden och han flyttar nästa helg och det känns också helt sjukt. 

när han gick rökte jag lite gräs för att få lugn i kroppen och tittade på film och läste. mest bara tagit det lugnt. hittat lugn. slappnat av. 

och nu spolar vi tillbaka och kör på med nästa vecka. trots att jag sa att jag ville ha vardagslunk känns detta inte helt bra. jag är nog för rastlös. 

jag vill allra helst vara typ 35 och tillfreds. men det är ju inte något jag kan bli bara sådär. det är inget jobb en kan söka. 

ikväll ska jag träffa carina. äntligen. som jag längtat. 

idag fyller jag 20. jaha. 

och så vaknar jag på morgonen. under kvällen hade jag fått ett sms av mamma och pappa om att dom var hemma. dom har varit i skåne och skulle inte kommit hem för några dagar senare. full som jag var tänkte jag inte mer på det än att: då ska jag ej ha med hemsläp med andra ord. storebror har varit i italien i tre veckor. han kom hem sent på lördagskvällen. så när jag går upp sitter alla i köket. alltså jag var definitivt fortfarande full. jag hade ingen röst och undrade mest om jag fanns på riktigt. 

vi pratar. jag berättar lite om wow. ivar berättar lite om italien. vi skrattar massor. efter någon halvtimme blir dom allvarliga. och "vi hoppas verkligen att du kan hålla fast vid allt det roliga som hänt nu under några dagar för dig. vi hoppas att du kan försöka komma ihåg allt som ät gott." och jag förstår ju att något riktigt bad har hänt. någon måste vara död. jag har ju både farmor och farfar och mormor och morfar kvar. hjärtsnörp. 

det var inte någon gamling. det var någon alldeles för ung. britt-marie.

lördagen var väl sådär. eller kanske jättebra. minns inte.

drack rosé till frukost och lunch och fick i mig några champinjoner och åkte till festivalområdet och träffade maddo och billie och tom (och nä det var faktiskt inte dålig stämning med tom). det började EXTREMregna och vi köpte fula regnponchos och tappade bort tom och billie och jag och madde såg elliphant och pratade igenom gårdagskvällen. madde skulle ej dricka en droppe, och jag sa såklart att jag kunde vara sympatinykter, men hon ville inte. så jag halsade en öl och tillsammans hatade vi absolut alla människor i hela världen. sen köpte vi pizza och blev glada igen. såg veronica maggio med billie och tom. jag grät nästan när hon spelade snälla bli min (sean??) men då hade soran kommit så han kramade mig och jag fick gosa in mig i hans skägg och han klappade mig på den ärriga armen och såg mig i ögonen men log. sen dansade vi mest. köpte mat en gång till. vi hamnade inne på vip-området. plötsligt hängde vi med björn gustafsson, adam lundgren och hälfen från icona pop och vi kände mest att nääää vad gör vi här?? va??? va e detta?? så vi satte oss själva jag och madde och tom och pratade länge och sen MISSADE VI ANNIKA NORLIN = dödsstraff. aja. sen såg vi robyn och röyksopp. dansade och sen minns jag inte riktigt men vi gick på toa tror jag och sen tillbaka och hittade billie och soran och dansade med dom och sen åkte vi till jimmys jobb och satt där och drack öl och jag var så glad att jag fick träffa jimmy (för det är verkligen RÄTT konstigt att han och maddo varit tillsammans i ca två år och jag träffat honom kanske tre gånger?!?). madde bestämde sig för att åka hem. vi andra åkte till lounges. igen. jaha. jag och jimmy bestämde oss för att detta skulle vara vår kväll, och bartender som han är, har han INGEN BOTTEN, å herregud vad gav jag mig in på? jag och jimmy drack ORIMLIGT många shots och pratade pratade skrattade. skickade en bild till madde som blir hur glad som helst. han sa: jag dansar ALDRIG. det händer inte. jag tycker inte att det är kul, det händer bara när jag är fruuuktansvärt full. 

sen hamnade vi inne på vipen även där (ärligt hur många våningar har det stället egentligen?). det var så otroligt varmt och vi skrattade hela tiden. hittade soran och billie och tom och dansade med dom (som var helt mongofulla dom med? allså va? vad sysslade alla med?) jag och jimmy fortsatte kötta. var ute och rökte. en till shot. skrattade. OCH SEN STOD HAN PÅ EN STOL OCH DANSADE. hahaha jag var så nöjd. och "inte ens madde har sett mig såhär full" och han kramade mig så mycket och länge och vi var så glada båda två. dansade med billie dansade med soran skrattade med jimmy. vi snodde en flaska vin som slank ner. jag och jimmy gick och kissade. och helt plötsligt var det stängning. han försökte tvinga mig att ta en taxi hem. jag vägrade. gick en bit istället. hittade en främling på hållplatsen som ville låna tändare. vi rökte lite gräs och sen kom spårvagnen. åkte hem. jag var nog inte hemma förrän halv sju. somnade. 

 

1. vid ett tillfälle var det en kille som kom fram till mig och la armen om mig och sa "såna vackra tjejer som du borde passa sg jävligt nog ikväll, man vet aldrig vad killar kan tänkas göra" hotfullt och med ett leende. då var det på väg att dö för mig. hela alltet kvällen. jimmy såg och frågade varför jag var låg. jag berättade och testo som han är ville han nita killen. jag pekade aldrig på vem det var så jag slapp det iallafall. men flera gånger under kvällen frågade han vem det var som sagt det. 

2. när jag hade skämtat om att kunna hålla hans tempo och jimmy sa "blir du så full så du däckar tar jag hand om dig"

3. att jimmy hetsade så otroligt om att jag skulle ta en taxi. han ville skicka med mig sitt kort. och jag sa nej. då var det störigt "jag klarar mig själv, du behöver inte ta hand om mig, jag överlever allt"

4. han höll hela tiden i mig. om vi gick någonstans höll han mig i handen eller om armen så att han inte skulle tappa bort mig. när jag var och kissade med billie en gång hade han ringt och VÄCKT madde för att få mitt nummer så att han kunde hitta mig. 

 

MEN. när jag dagen efter funderade på dom här sakerna var det ändå varmt i magen. det var uppfriskande att ha någon som faktiskt genuint brydde sig om mig. sen att jag absolut avskyr testosteronkillar som ska hålla på och slåss och "beskydda" sina flickvänner osv, det är en annan sak. det var det jag blev irriterad på under kvällen. men dagen efter insåg jag hur mycket det hade fått mig att slappna av. att veta att om något skiter sig  fanns han där och faktiskt tog lite ansvar. att veta att jag inte behövde ha 100% kontroll. det var så uppfriskande att veta att han faktiskt genuint brydde sig om mig och hur min kväll var. 

SÅ. summa av dagen: BRA. kanske till och med jättebra. mest bara så otroligt glad att jag fick spendera tid med jimmy som faktiskt är min en av min viktigaste persons, viktigaste personer. 

jag vet inte vad som händer allt är uppochner. 

jag känner mig så förvirrad. 

 

jag ska skriva om igår sen. senare. 

just nu måste jag bara processa. en jättenära vän till familjen har tagit livet av sig och alla är jätteförvirrade. allt har gått så fort. jag har nog inte fattat det än. alla gråter. 

idag är en sån där dag när jag inte kan göra något annat än att dricka två glas rosé till frukost klockan två och hata mig själv. 

jag hatar verkligen mitt liv. jag är så fruktansvärd meningslös. 

igår drack jag och madde extremmycket vin och gjorde mozzarellasticks (herregud, jag åt ju ingenting på hela dagen förutom två såna och en macka till frukost) vi gick till wow. minns inte riktigt vad vi gjorde. jag låter som livets största fjortis. jag vet inte vad som hänt. kanske har jag släppt alla spärrar. det är nu jag går under.

vi träffade maddes kollega och madde svepte vin. träffade björk (och allt var faktiskt precis som när jag var fjorton. på alla sätt.) väntade på billie som aldrig kom. dansade till icona pop (fantastiskt!). svepte ännu mer och såg outkast (nästan ännu mer fantastiskt). vi hittade världens absolut bästa plats bredvid en bäck som ingen såg och det var SJU personer som ramlade i under tiden vi stod där. hahahaha. jag och madde grät av skratt. vi ville aldrig gå därifrån. skadeglädjen är den enda sanna glädjen. 

mötte upp billie och soran. dansade. köpte öl. skrattade. träffade vera. fick stanna hela tiden för att folk ville ta bilder med soran. skrattade. hittade tom. sen gick vi till lounges. det var hur mycket folk som helst, och vi såg rätt dräggiga ut plus att jag ju bara är nitton men vi kom in ändå (tack soran och dina kontakter. skäms.) några åt middag. och sen dansade vi mest hela natten. 

efter ett tag fick madde ett mittemellan-psykbryt och grät och var ledsen på mig. vi har bråkat kanske tre gånger. och det har inte varit riktiga bråk utan mer bara dålig stämning. en nu sa jag till henne att det var tråkigt att hon höll på och smsade med jimmy hela kvällen och hon blev orimligt arg och sa att hon bara hade gjort det en gång. och det är helt okej att bråka/vara kär/sakna/whatever, men då är det ju nästan bättre att hon träffar honom. eller iallafall säger det istället för att bli arg. sen tappade vi bort varandra (läs hon ångade iväg och jag hann inte riktigt med och orkade inte anstränga mig jättemycket för att hinna ikapp). så jag gick på toaletten. och då ringde hon. var fortfarande orimligt arg och ledsen. jag sa lugnt att jag var på toaletten och då blev hon jätteirriterad och undrade var och jag sa att jag var på den enda toaletten vi någonsin varit på tillsammans och hon undrade om den låg upp eller ner och jag sa att det kan jag ju inte veta för jag vet inte var du är. tillslut hittade vi varandra. och hon grät och tillslut var det lugnt och jag fattade ju såklart att hon bara var instabil och vi kramades och hon grät och sen hittade vi billie och tom och soran. madde grät hos billie och sen kom jimmy och hämtade henne. jag frågade om hon ville ha hjälp om hon ville sova hos mig om hon ville att jag skulle sova hos henne eller hos jimmy eller vad som helst. hon ville inte. hon ville att jag skulle stanna. så jag och tom och billie och soran köttade dansgolvet och sen tappade vi bort billie och soran som skulle prata och så hamnade jag och tom i en soffa och satt där till stängning och pratade och pratade och sen hittade vi inte billie och soran så då fick han sova hos mig och ja. vi låg. 

idag skickade jag iväg tom med en taxi. sen har jag läst tidningen pratat med timmie pratat med madde försökt få i mig en avokado. typ så.

gårdagen var väl.. sådär.. 

max kom hit och råkade bli helt mongofulla. jag vet inte vad som hände. vi satt mest i köket och hängde och sen skulle vi välja kläder ("men såhär: tillsammans är ju iallafall bara en naken. det funkar väl?") och sen låg vi i sängen och kramades och sen gick vi till spårvagnen (efter att ha missat kanske fem stycken och skrattat hur mycket som helst). vi mötte miquel och kom till festivalområdet och det var nog fört där jag insåg hur fruktansvärt jävla full jag var. alltså jag gillar att dricka, men jag gillar inte att tappa kontrollen och vara så borta att en bara inte förstår vad som händer. så full var jag. det var läääängesen det var så. när jag träffade madde skrattade hon mest och sa att det var helt okej. just för att det typ aldrig händer att jag är så full tyckte hon bara att det var roligt. vi träffade ellen och eller och säkert andra också men det minns jag inte. madde fixade havremjölk till mig som jag svepte och så gick vi till lokaståndet och jag svepte kanske fyra glas. och så hittade jag en jättestor grej med popcorn som någon lämnat, den åt jag nästan upp hela. sen såg vi rebecca och fiona. alltså spelningen i sig var rätt kass, men dom är så snygga och så bra och så fina människor och alltet. sen var jag väl lite för full för att kunna foka ändå. men men. 

sen köpte madde två glas vin (till sig själv) och så satt vi i gräset och lyssnade på the national. sen träffade vi max och miquel och max var precis lika kalasfull som jag och hade sovit en stund i gräset (alltså hahaha, vad hände?). jag minns inte riktigt vad som hände sen. jag vet att jag och madde åt något. jag vet att vi träffade sebastian och att det inte var dålig stämning. jag vet att vi försökte planka UT för att hamna på rätt sida av slottsskogen men blev stoppade. sen vinkade vi av maddo och miquel och jag och max gick över plikta och hem till mig. det var en såndär fin sommarkväll. han bar mig på ryggen och vi skrattade mest. sen köpte vi billys och drack vodka i köket (classy). tanken var att vi skulle hänga här några timmar och sen åka till hisingen och se teddybears klubbspelning sm var vid två. miquel kom hit. kvällen slutade ju inte som planerat efter att miq drog ett jobbigt våldtäktsskämt och jag (precis som sist) sa att det inte var lugnt. han gick sen. max sa "jag vill bara att du ska vara glad. alltid." och så slutade det med att vi inte åkte till hisingen. vi fastnade i sängen istället. kramades och sen somnade vi. imorse gjorde vi det vi alltid gör på våra bakismorgnar. han åkte för några timmar sedan. nu har jag mest gjort allt det där jag behöver göra. typ: stirra in i väggen, tänka, plocka undan lite, lyssnat på musik, tittar på ett avsnitt av skins, duschat. sånt. madde kommer hit snart. vi ska väl dicka lite vin och kanske äta något. ikväll är det outkast. och future. och icona pop. det blir nog bra. 

det gick bra att träffa honom i måndags. all ångest släppte när jag insåg att han var mer nervös än jag. jag satt och åt lunch med en av fotograferna och han kom in för att fråga henne något. han gick in i en stol. det var så himla gulligt. annars har allt varit lugnt. vi fick ögonkontakt liiite för länge en gång. och gav varandra en high five på att vi fått ligga i helgen när ingen annan såg. 

idag är jag ledig. och imorgon. jag och madde spontanköpte way out west-biljetter för någon vecka sen. ska dit med max under dagen för madde jobbar. han kommer hit snart ochvi tänkte mest bara dricka vin och hänga en stund. 

 

annars: pratade med timmie i telefon i nästan två timmar i förrgår. det behövdes.

annars 2: karin har blivit inlagd. förra helgen. usch jobbigt. var och hälsade på henne häromdagen. också jobbigt. 

och kul att jag nu ska träffa mäklaren på jobbet. kul. livet. :-) ler. love. 

fruktansvärt mycket ångest. i hela kroppen. mer än på flera månader. tvådagarsbakis. så ledsen. jag vet inte vad jag ska ta mig till. världens mest meningslösa liv. jag hatar mig själv jag hatar mig själv jag hatar mig själv. 

 

jag kan inte ens komma ihåg senaste gången någon frågade mig hur jag mådde. inte frågat och menat det. det finns ingen som ser. jag är i en nedåtspiral. jag äter inte, jag sover inte, destruktivt sex, dricker för att komma bort, jag är så jävla ensam. hjälp mig någon hjälp mig någon hjälp mig någon hjälp mig någon hjälp mig någon.

 

jag har under så många år haft på mig masken. jag behöver att någon anstränger sig. madde och karin skriver öppet på sociala medier. madde är bättre på att prata om känslorna sen, karin skriver bara så at alla vet men ger inga detaljer sen. men det är något. dom flaggar. jag sitter här och låtsas som att allt är bra, och hittills har jag trott det själv.

 

precis som hundra gånger, tusen gånger, miljoner gånger tidigare börjar jag förlora känseln i fingrarna. ångesten fyller ut där medvetandet varit tidigare. svårt att andas. nästan inte ätit något på tre dagar. tom mage är normaltillståndet, hungern är borta. bara tom. tom och ren. skakar. blek. fryser. benen är fulla med blåmärken. hälften har jag dragit på mig när jag varit full, hälften har jag satt dit medvetet - i panik över att jag inte kan skära mig. det är så konstigt. skadetankarna är tillbaka. verkligen tillbaka snurrar i huvudet. det kliar i handlederna. men jag kan inte. jag kan inte med. tillbaka på ruta ett. ingen får se. jag har ju ett jobb nu. jag har ju två inte oroliga föräldrar. jag fortsätter googla tågtider och frysa. spola tillbaka tiden fem år och det hade sett precis likadant ut, förutom att jag hade haft brodiga armar. musiken är samma, tankarna är samma, platsen är samma. om det inte har förändrats på så många år, vad är det som säger att det skulle göra det om lika många år till?

jag är en avskyvärd människa. hjälp mig någon hjälp mig någon hjälp mig någon hjälp mig någon hjälp mig någon.

VÄRLDENS STÖSTRA JÄVLA PUCKO. vi hade aw igår på jobbet. och.jag.låg.med.en.av.mäklarna.

alltså hur jävla DUM I HUVUDET får en vara?!!? jag förstår mig inte på mig själv. vad fan sysslar jag med? vad gör jag med mitt liv? vad är detta? jag orkar inte mer.