(din vän pessimisten)

trött. och alla är så ledsna över att vi ska hem. inte jag. inte alls. jag tycker att det ska bli så skönt.

är i lyon. överlever. ringer martin ibland. skrattar mycket. röker nästan inget. jag har hittat så fina människor här, men jag börjar ändå känna mig mätt på detta. ca två veckor tills jag är hemma. detta är nog bra för mig ioförsig. trött är jag dock. och jag äter konstant.

tänkt på er.

har checkat ut. sitter i hotellobbyn pga internet och jag orkar inte gå någonstans med min gigantoväska.

vi ska ses på part dieu klockan två. jaha. martin ringde förut. jag grinade massor och han sa att det kommer gå bra. vet inte vad jag känner alls.

det känns just nu som att jag bara vill få det överstökat. konstigt. fel.

och tårarna hänger på kanten hela tiden.

nu sitter jag på hotellrummet i lyon. fy fan. har sån ångest och känner väl att jag aldrig NÅGONSIN kommer att klara detta. försöker pilla i mig lite mat för har väl ätit bara en macka idag. kanske inte så konstigt att jag mår dåligt. funderar på om jag ska sätta i mig en flaska vin eller om jag ska ta en sömntablett. vad är hälsosammast egentligen?
jävla helvetesliv

nu sitter jag på planet. ska lyfta när som helst.
jag grät något fruktansvärt när jag sa hejdå till martin. han ville inte följa med till flygplatsen. han sa att han inte skulle palla. det gjorde så ont när han låg kvar i min säng och grät och jag stängde dörren och gick. jag fattar inte.

aj.

har väl uträttat ca noll idag. imorgon kommer bli så stressigt. jag måste till vårdcentralen och få nya propavan utskrivna. har ju inte ätit det på så länge men sen kom smällen och nu sover jag dåligt igen. vill inte göra det i frankrike. vill ju dock INTE smocka i mig proppisar varje natt och sen vara totalbäng resten av dagen. men det löser sig. jag vill iallafall ha möjligheten.
så imorgon blir det vårdcentralen och sen växla pengar kanske och köpa en massa saker jag behöver och så färga håret och å. fasen. jaja. ska träffa madde på kvällen iallafall. ~*säga hejdå*~

och så åker jag till martin nu. igår var första natten vi sov utan varandra på en vecka och ja typ sen i julas har vi ju sovit tillsammans ca alltid och det är så svårt att sova utan honom. helt ärligt. jag trodde inte det kunde bli så. men jag märker ju att det gör ont utan honom..

han har jobbat första dagen på jobbet idag. åkte hemifrån klockan fem imorse stackarn. jag tar med mig pyttipanna och cola och så ska vi mysa. fast han somnar nog tidigt. han ska upp lika tidigt imorgon...