(din vän pessimisten)

igår när jag kom fram hämtade anton mig på "elmoppen" den som inte är en elmoppe utan någon form av permobil.. han hade med sig overall och så satt jag i hans knä. när jag kom hem till martin var aron också där. vi kollade på någon konstig film och sen lite game of thrones och jag grät tyst men ingen la någon vikt vid det utom martin som kramade mig lite hårdare. kändes så himla skönt. sen gick martin med mig och tog en cigg och sen gick vi till hans rum och kollade tecknad film istället. och så sov vi. inte för nära, utan precis lagom. idag har jag inte gråtit än. kanske är bra. kanske inte. hm.