348
jag hittade mailet jag fick av rebecka precis efter att vi gjort slut. det är så jävla fint. hon är så jävla fin. och det var så jävla längesen. nu kallas jag inte för ida, jag kallar mig inte ens ida på bloggen längre. då var jag så jävla sårad och hon var så jävla fin. kärleken.
jag försökte förklara för dig när du ringde att det gör för ont att kämpa.
om jag vet att jag kämpar för något jag aldrig kommer få tillbaka.
det gör ont i mig när jag tänker på oss, och jag kan verkligen förstå att det gör ont i dig då.
jag gjorde så extremt fel, det finns inga ord i världen som kan få det jag gjorde rätt,
eller ens förståligt antar jag.
jag trodde att jag gjorde rätt när jag gav dig luft och tid att tänka.
genom att du ringde mig så antog jag att det var fel.
innan jag kände dig levde jag i min egna bubbla, min egna lyckliga perfekta bubbla.
du lärde mig om livet helt enkelt.
jag var en sån människa jag idag hatar.
du fick mig att öppna ögonen, och förstå att jag inte är som alla andra.
utan att alla människor verkligen är olika, alla människor har egna brister.
egna problem.
du visade mig hur världen egentligen såg ut.
du visade mig dina brister din sår och dina sprickor.
du lärde mig hur man älskar sprickorna hos varandra. hur kärleken för människor är så överflödig.
så kärleken fyller sprickorna. så kärleken räcker för alla brister.
i början blev jag rädd för dina ärr, jag visste inte vad jag skulle ta vägen.
nu älskar jag dom, som en del av dig.
som en del av något jag aldrig kommer att klara mig utan, på riktigt.
detta är ett brev till dig ida.
där jag säger att jag vill kämpa för oss.
för all den kärleken jag har för dig täcker alla dina sprickor.
alla dina brister.
så för mig är du den perfekta människan.
den perfekta vännen.
den perfekta idan.
jag hoppas bara att du kanske inte idag, men om kanske några månader eller veckor eller år.
kan tycka samma sak om mig.
att kärleken som du har för mig
fyller alla mina brister,
åker ner i mina sprickor och håligheter och gör mig hel.
förlåt ida.
det jag gjort mot dig är oförlåtligt.
det jag ber dig om är något omänskligt.
jag älskar dig.
avtryck;
Postat av: belle
alltså jag dör
Trackback
