(din vän pessimisten)

tränade i två timmar. det gick så otroligt dåligt. hela gruppen var helt ur fokus. inget satt.
jag åkte till martin som bor typ där jag dansar. han mötte mig vid spårvagnen och kysste mig. han kysste mig. han. inte jag. och då visste jag att vi var okej. jag är fortfarande lite osäker på oss och allt, men det ger sig nog med tiden.

när vi kom hem till honom kysste han mig på halsen och kramade mig länge, fast jag precis hade tränat i två timmar. jag duschade och sen pratade vi sådär som vi gör i flera timmar. om ingenting och om allting. han provade min korsett som jag ska ha på söndag och vi skrattade så vi grät.

och så låg vi och gosade i sängen jättelänge. vi låg precis så nära att nästipparna låg mot varandra. tittade in i ögonen och leende. precis när vi skulle ha sex dog vi i ett skrattanfall. det var så härligt att vara skratta sådär okontrollerat. vi kramades istället för sex och martin sa att jag var bäst i världen på blow jobs.

har sovit förjävla dåligt hela natten, men det har varit så underbart att bara kunna vända mig om och kramas med den jag tycker mest om. jag älskar när han vänder sig om i sömnen och lägger sig så nära det går. när han pussar mig på ryggen när han tror att jag sover.

i morse var jag pigg och han trött för typ första gången någonsin. vi hånglade i flera timmar och hade långsamt, mysigt, intimt sex. (cirka bästa jag varit med om pga har ej legat på så länge) vi dansade till grease och sen gick jag.

allt känns inte helt bra. jag hatar osäkerheten och känslan av att han egentligen inte vill. men jag måste lite på att han säger ifrån.