412

varenda gång jag hör den förbannade låten tänker jag på rebecka. det är så att varje ord passar in. varje bokstav har en mening. jag blöder ihjäl utan henne. en liten del av mig dör när jag tänker på hur många månader jag varit utan henne nu. en liten del av mig dör när jag tänker på att det här är den andra julen utan henne. för det får mig att förstå hur lång tid det faktiskt handlar om.
 

avtryck;

vad du kallar dig;
kommer du tillbaka hit?

mailadress; (bara jag som ser)

hur du också en blogg?

det du vill säga;

Trackback
RSS 2.0