197

fy. jag låg i sängen och försökte sova. musik och djupa andetag. jag får ett sms. nelly. min fina fina nelly. nelly som jag var ledare åt i mexico. hon var elva då. nu är hon tretton. hon har växt upp så himla fort den tjejen. hennes pappa är alkoholist och hennes mamma är troligtvis deprimerad. i mexico pratade hon ofta om sina kompisar som rökte och drack. dom var elva då. nu blir historierna annorlunda, nu är dom äldre. nu knarkar dom och gör aborter. fina lilla älskade nelly mitt i allt detta. 
 
jag har gjort något jättedåligt..
du sa att jag alltid kunde komma
till dig om jag behövde något och
just nu skulle jag behöva hjälp
 
så jag svarade. frågade vad som hade hänt.
 
som du kanske visste så skär jag mig,
gjorde det nyss och det slutar inte blöda.
det blöder jättemycket och ingen är vaken här.
är ganska yr och det dunkar i huvudet.
 
jag ringde henne. hon lät så liten på rösten. jag frågade henne om hon trodde att det behövdes sys, men hon trodde att det var okej. vi pratade i en halvtimme och hon berättade om folket i skolan som klottrar emo på hennes skåp efter att hn har gått i kortärmat. hon berättar om kompisarna som skrattar när hon berättar och om hur folk tror att hon vill ha uppmärksamhet. det är helt SJUKT hur det där VAR jag när jag var tretton. jag kände igen mig i alla ord hon sa. så jag berättade. jag berättade att jag visste, att jag också. hon lät så förvånad. och jag sa att hur dumt det än låter, är det faktiskt bra att säga till en vuxen. jag sa att jag vet hur dåligt det svaret är, men att det faktiskt kan hjälpa. jag frågade om hon trodde att hon kunde säga det till sin mamma, föreslog olika sätt och hon svarar att hon kanske kan, men att tönk om hon berättar för pappa, då kanske han försöker ta livet av sig igen. och jag vet inte vad jag ska säga. jag vet inte hur jag ska göra för att rädda denna fina fina människa. vi pratar lite till och jag frågar om hon har någon kurator eller något hon kan prata med, och det kanske hon hade. och så frågade jag om bup. hon visste inte ens vad bup var. hon går på möten hos socialen pga hennes pappas missbruk, men ingen har berättat om bup. ingen har gett henne chansen. jag tror att hon behöver prata med någon som inte har hennes pappas missbruk i fokus utan henne. att hon själv får välja. att hon får prata om det hon vill. sen sa hon att hon behövde gå och lägga sig. jag sa att jag hör av mig imorgon.
 
fina fina nelly. alla mina tankar går till henne just nu.
 

avtryck;

vad du kallar dig;
kommer du tillbaka hit?

mailadress; (bara jag som ser)

hur du också en blogg?

det du vill säga;

Trackback
RSS 2.0