(din vän pessimisten)

BLI TILLSAMMANS

är inte ett alternativ. 

för mig funkar det inte alls. om chansen att ligga med någon som det känns okej med kommer, måste jag kunna ta den. jag hatar oscar för det, men det är så det är, det är så det måste vara. jag kan inte bli tillsammans med martin, göra slut om något år kanske, och DÅ ta tag i sexet. jag KAN inte skjuta upp det så länge. eller nej, jag VILL inte det.

han vill egentligen inte ha flickvän, och tror att vi kommer bråka ännu mer, men han tror ändå att detta är det bästa alternativet.

 

SLUTA TRÄFFAS HELT

är egentligen inte heller ett alternativ. inte längre. det är för sent nu, nu är vi redan inkletade i varandra och att komma loss helt nu skulle göra för ont. för mig skulle det nog gå, hur sorgligt det än skulle vara. men för martin går det inte. alls. han har sagt det.

 

FORTSÄTTA SOM DET ÄR

det som känns bäst just nu. vi kommer antagligen inte att bråka lika mycket nu. nu vet båda vad den andra tycker. nu kommer vi att tänka igenom det vi vill säga innan. om man är arg ledsen eller sårad. 

så vi kommer att ha två fina månader tillsammans. sen åker han till magaluf. på studentresa. och båda vet att han med absolut störst sannolikhet kommer att träffa någon där. antagligen inget engångsligg, utan någon som han är med hela veckan. och båda vet att jag kommer att vara på sicilien med min släkt samma vecka och oroa mig trasig. efter det har vi lite drygt två veckor på oss innan jag åker till frankrike. under den tiden ska han antagligen iväg en vecka till värmland med grabbgänget = vi kommer inte hinna lösa det innan jag åker.

 

och så kommer jag åka till frankrike. och ärligt, jag har aldrig varit på ett cisvläger utan att iallafall lösa någon. oftast känslor med i bilden till och med, för det är så när och intimt. och han kommer vara hemma och oroa sig och feste och ha sig med sina vänner. och ärligt, antagligen träffa någon. grejen med martin är ju att han inte har engångsligg. det hade varit så mycket enklare. istället lär han känna personen och är kompisar och oftast ganska mycket känslor. jag är livrädd att han ska träffa någon som ersätter mig. och han är livrädd att jag ska träffa någon i frankrike och komma hem och sakna den personen mer än jag saknade honom när jag var borta.

sen kanske jag åker till portugal. eller någonannanstans. bort. och så står vi där till hösten. båda sårade, båda kanske med någon annan i tankarna. och så kanske vi inte kan hitta tillbaka till varandra. speciellt inte om han har hittat någon från göteborg som han vill vara med. det kommer inte jag att överleva som det ser ut nu.

 

SLUTA LIGGA OCH BARA VARA KOMPISAR

då har vi två månader av piss framför oss. det kommer att vara dålig stämning tills vi har listat ut hur vi ska hantera relationen, och det hade varit HELT okej, om det inte var så att sommaren var så nära. två månader som kommer vara jobbiga, där han antagligen hittar någon att ligga med för sån är han, och jag stressar sönder över det. 

men det kan sluta på tre sätt. vi kommer över det, kommer över varandra under dom två månaderna, även om det antagligen gör ont i början. vi kan vara vänner, bra vänner, bästa vänner. vi har en bra relation och vi kan unna varandra allt som händer under sommaren, komma tillbaka på hösten och bara vilja vara med varandra som kompisar. 

eller så gör allt jätteont. vi kommer inte över varandra på två månader, och det fortsätter svida in på sommaren, precis som om vi skulle fortsätta ligga, fast denna gången är vi inte säkra på vår relation till varandra och därför gör det ännu ondare. han åker til magaluf och jag har VERKLIGEN ingen rätt att bry mig. det är dålig stämning, jag åker till frankrike, vill hämnas. är med någon, han har ingen rätt att bry sig, tar illa upp. kommer tillbaka efter sommaren och båda är sårade och vi kan inte vara med varandra för att det gör för ont.

eller så kommer någon över det, men inte den andre, och det är ju bara smärtsamt. 

 

 

inget alternativ är bra. inte ett enda.