727

för precis ett år sen skrev jag detta:
 
eller så är det dags att släppa taget nu. jag och martin har varit vi i snart ett år nu. är det inte konstigt?
jag har klarat mig utan honom tidigare. jag har klarat mig utan hans sex. jag har klarat mig utan hans närhet. jag har klarat mig utan honom som bästa vän. jag har klarat mig utan honom som den jag vänder mig till. jag har klarat mig utan oss. 
vad är det som säger att jag inte gör det igen?
 
och jag känner precis samma sak igen. fast nu är det två år och inte ett. 

avtryck;

vad du kallar dig;
kommer du tillbaka hit?

mailadress; (bara jag som ser)

hur du också en blogg?

det du vill säga;

Trackback
RSS 2.0