735
jag vet inte vad jag känner. jag försvinner in i tankar om huruvida det är värt att ge sig hän åt lycka. jag skriver hundratals listor med samma innehåll. även om saker och ting går framåt, skola, mat, sömn, jobb, är jag på tok för rastlös. det går inte tillräckligt fort. jag kan ligga och vrida mig hela nätterna och fundera på om det bara är jag som är lat. tänk om jag satt mig i den här situationen endast på grund av att jag är dålig, lat och omotiverad. tänk om jag skulle kunna plugga klart allt snabbt om jag bara gav mig fan på det. samtidigt vet jag att om jag tar på mig för mycket kommer jag att gå under.
och som vanligt slits jag mellan önskan om att rädda världen och en i princip obotlig orkeslöshet.
jag vill bara vara glad. nöjd, och liksom tillfreds. det vill jag.
avtryck;
Trackback
