(din vän pessimisten)

veckan efter tog stina studenten. min fina fina fina fröken stina. hon var så glad och jag blev så glad och vi skrattade och mmmm. jag hetsade dit från jobbet och svepte några glas vin och åt mat och sen hetsade jag till elin på andra sidan stan och hetsade i mig lite tårta och klappade på henne och sen hem och sova. 

även om de allra flesta fixar att jobba fem dagar i veckan och göra något efter jobbet, gör inte jag det. inte helt iallafall. inte än. ändå envisas jag med att göra det. hela tiden träffa folk. hela tiden öl och vin. jag fixar inte att vara ensam för det är då jag brister, men är jag inte ensam blir smällen så stor när det väl kommer. (anledningen till att jag är ensam hemma en fredagskväll. helt ensam i mjukiskläder och musik i öronen. jag måste det)

dagen efter var jag ju hos psykologen och sen åkte jag och drack vin med maddo och lisa. på fredagen, nationaldagen, var jag faktiskt på picknick en stund. mest för att titta på kiriaka. jag och storebror stod i regnet och log mest. jag åkte hem till madde efter det, hon bor ju åt det hållet. vi korkade upp en flarre rosé i finglasen med isbitar och kände mest att vem bryr sig att klockan bara är tre. så den tog ju slut. sen låg vi i hennes säng och dreglade över jocke berg, myste med hennes katter och skrattade. sen smsade vi lisa och bytte om. jag fick världens finaste byxdress av henne som hon hade köpt för liten och sen glömt skicka tillbaka. vi köpte med oss thaimat från stället och åkte hem till lisa. där drack vi mer vin och åt. och så tog kvällen en sån där sväng som den oftast gör. vi bestämde oss för att gå ut. satte på oss smink och så gick vi. madde ville inte följa med, men jag och lisa gjorde vår grej. excet. såklart. efter bara någon halvtimme stelnar lisa till och pekar på martin. och jag kände väl mest att kan du draaaaaaaaa. men sket i honom. hälsade inte. träffade timmie. hängde med honom. fuldansade med lisa i hiphopbaren. lisa hittade någon snubbe, som vanligt. jag och timmie hängde. skrek när dom spelade ramlar i schlagerbaren (haha alltså hur klyschigt är inte det?) och spran för att dansa. och helt plötsligt kommer även martin och victor för att dansa till ramlar. med timmie. alltså står martin precis bakom mig och jag g å r s ö n d e r. skakar på huvudet till timmie. panik i ögonen. smiter. vi gör något annat. fular oss. helt plötsligt är vi nere vid trappan vid entren och jag säger att FAN nu dansar vi eller köper en shot eller något nu jävla måste något hända, och timmie blev asseg och ba nääää och så gick martin förbi (såg mig inte den gången heller) och timmie säger att han ska gå och prata med honom. och jag säger typ men gör det då och går därifrån, för jag tänker ju inte direkt vara med och så ropar han efter mig och jag går. hittar lisa. hon står med grabben. jag är sur och säger att jag vill ha en shot eller ett ligg eller något nu jävlar jag hatar alla nu kör vi och lisa skrattar åt mig och vi skrattar åt mig tillsammans och så går vi för att dansa hon och jag och grabben och INNAN VI ENS HUNNIT UT PÅ DANSGOLVET HAR JAG RYCKT ÅT MIG EN KILLE OCH HÅNGLAT UPP HONOM. haha alltså VA. så ja. jag gör min grej med honom och han försöker prata och jag ba schhh haha alltså så vidrigt. (och jag är helt hundra på att någon skrek mitt namn flera gånger och det lät som martin men jag tittade inte efter). sen kommer lisa och hennes grabb och så lämnar vi grabbarna tillsammans och säger vi är snart tillbaka och sen var vi helt plötsligt ute för det hade stängt och jaha det var ju tråkigt. och lisa gick nästan hem med jakob (som vanligt) men ångrade sig och letade upp den där andra killen istället och tog med honom hem. och jag ringde timmie som var SKITARG på mig och på alla och jätteledsen. så jag tröstade honom i telefon nästan två timmar. 

han var less på att alla bara tänkte på sig själva och livrädd inför framtiden och så var han så jävla arg på martin och det låter så hemskt men det var så skönt att höra någon annan säga samma sak som jag tänkt och känt så länge. tydligen hade martin sagt att timmie skulle sova hos honom och så hade dom ätit och så hade martin bitchat om att han var kär i mig och ville ha mig tillbaka och timmie hade vänligt men bestämt sagt att kompis, det kommer inte hända. och martin hade blivit skitarg och sagt att timmie inte visste någonting (fast det gör han ju verkligen. timmie är ju mer min kompis än martins nu nästan) och så hade han bara stuckit. SÅ JÄVLA OSKÖNT. 

 

dagen efter blev jag sjuk. svinkoppor (ew) och magkatarr och ont i halsen och lite lätt bröstkorgsinflammation. gick inte till jobbet på måndagen pga ångest. på tisdagen jobbade jag över ASlänge och bröt ihop totalt på kvällen. på onsdagen blev jag sjukskriven. åkte och träffade madde på torsdagen. vi åt frozen yoghurt och tröstshoppade för att livet sög. pluggade en massor. på fredagen skrev jag mitt sista prov. sen åkte jag och träffade lisa och tog en promenad och en cigarett i solen. sen åkte jag till johanna och lagade mat och pratade i tusen timmar på hennes terass. 

på lördagen åkte vi till frankrike.