880

jag svarade på martins sms. jag kunde inte med att ignorera honom. jag fick ett långt svar tillbaka. vi är nog klara nu. 

hej
förlåt att jag inte svarat. jag blev sjukskriven i veckan efter att mitt immunförsvar totalkollapsade av all stress. jag hann helt enkelt inte ens tänka på ditt sms. nu är jag på min näst sista dag av antibiotika och i frankrike och vilar upp mig. 
jag vet inte riktigt vad jag ska säga om ditt sms. antagligen var det lite av ett fyllemisstag. jag vet att du var på excet den kvällen. jag såg dig, men valde att inte gå fram och hälsa. en gång rörde du tillochmed vid mig, men jag hann smita innan du kände igen mig. det kanske låter fruktansvärt. men jag orkade inte en till kväll av drama. jag är så ledsen att det är så det blivit mellan oss, men i den stunden tog jag ett beslut att inte gå fram till dig. dagen efter började jag bli dålig och sen gick det bara utför. därför är jag faktiskt glad att det inte blev mer drama än nödvändigt. kanske är jag en pessimist (jag skulle säga realist, du känner ju mig) som antar att det skulle skitit sig. men det är egentligen inte det det handlar om. även om vi inte skulle bråkat, även om det till och med skulle varit bra - fixar jag inte längre vår oklara relation. jag fixar inte att aldrig veta var jag har dig. jag måste bli självständig nu. jag måste vara min egen viktigaste person. jag måste tänka mest på mig själv just nu. jag blir ju fysiskt sjuk av all stress. men också för att jag äntligen börjar hitta vem jag är utan dig. utan någon. 
jag KAN INTE rymma till dig så fort jag är lite för full och känner mig ensam. 
jag är så glad att jag fått ha dig en stund. jag är så otroligt tacksam för allt du gjort för mig. men mer och mer känner jag att vi växt ifrån varandra nu. 

jag tror att det blev väldigt tydligt för mig när jag ringde dig senaste gången för att säga att jag gjort graviditetstestet. du reagerade inte alls som jag hade föreställt mig, hoppats - och faktiskt förväntat mig av dig. när du sedan inte hörde av dig för att kolla hur det var med mig/ställa allt till rätta, förstod jag att det inte funkar. detta, oss. det fungerar inte längre. det ger mig inte det jag behöver - och om jag ska vara ärlig är jag rätt säker på att det går both ways. 
och det är helt okej att växa ifrån varandra. det är helt okej att förändras åt olika håll. 

jag tror inte att du vill ha mig tillbaka martin, inte egentligen. jag tror att du vill ha någon, och det är mest bekvämt, enkelt och tillgängligt med mig. jag förstår den känslan. 
men nu känns det som att vi sårat varandra tillräckligt. nu känns det som att vi velat fram och tillbaka tillräckligt många gånger. skulle det blivit något nytt mellan oss, hade det redan hänt vid det här laget. man ska aldrig säga aldrig, men iallafall för den här gången. 
hoppas att allt är bra med dig. tack igen för allt du gjort. och förlåt om jag gjort dig ledsen. ta hand om dig. 
m

och svaret:

Hej du din saknade jävel!
Sjukt tråkigt att du inte mår bra, hoppas du förstår att jag fortfarande bryr mig hemskt mycket om dig och jag hoppas att så lite som möjligt av det är mitt fel. Hoppas du kryar på dig så snabbt som möjligt. Och Frankrike låter inte helt illa. Själv är jag i Palma nu. Inte så rockigt för att vara helt ärlig. 

Jag vet att du var på excet den kvällen. Timmie berättade att han träffade dig. Och det är klart att smset var en fyllegrej men det var inget misstag. Jag har väntat på ett svar jag inte trodde skulle komma. 

Du vet 1000 saker om mig men att jag behöver någon och inte dig stämmer inte tyvärr. 
Jag är helt ärligt lite äcklad av alla tjejer jag träffar, och jag jämför alla med dig (du vinner alltid). 
Samtidigt vet jag lika väl som du att vi inte borde vara med varandra. Det är ingen bra grej just nu. 

Tyvärr så skulle jag utan att tveka gå tillbaka till våra värsta månader hellre än att ha det så det är nu (äckligt själviskt). Är inte så glad över mitt liv för tillfället som du kanske märker. Jobba heltid och supa sönder på helgerna är väl inte riktigt vad jag kallar ett gött liv. 

Hur som helst är jag glad att du hörde av dig och ditt sms rörde mig verkligen.
Jag är ledsen att jag inte var allt som du ville där i slutet. Jag vet själv att jag gjorde fel. 
Men det viktigaste av allt är att du tänker på mig lika bra som jag tänker på dig. Jag menade aldrig något illa. 
Du är den bästa jag vet, du är kärleken som inte funkade, du är den som vet allt om mig och du är den jag älskat mest i hela världen.

Krya på dig nu, du förtjänar inte att vara sjuk!

avtryck;

vad du kallar dig;
kommer du tillbaka hit?

mailadress; (bara jag som ser)

hur du också en blogg?

det du vill säga;

Trackback
RSS 2.0