981
martin kom hit halv ett och eftersom vi inte setts på fem dagar kunde vi liksom inte sova förrän vi var klara med allt vi missat. och även när vi väl somnade, kämpade vi emot - för det var ju mycket som behövdes pratas om och så mycket hud som behövdes klappas på och så många fina saker som behövdes viskas.
idag är jag förkyld och trött och lite ledsen. men när martin gick imorse sa han "vi ses sen".
avtryck;
Trackback
