990

första bråket igår. inga höjda röster, men sårande ord. vi är okej nu. men jag börjar fundera på om det inte är värt det. hur tar jag mig ur det här? utan att göra sönder honom - eller gå sönder själv. 
och hela tiden ligger "jag älskar dig" på tungspetsen. snart kommer jag inte kunna hålla det inne längre. för det är ju faktiskt så jag känner. det här kommer aldrig att sluta bra. 

avtryck;

vad du kallar dig;
kommer du tillbaka hit?

mailadress; (bara jag som ser)

hur du också en blogg?

det du vill säga;

Trackback
RSS 2.0